söndag 21 juli 2019

Donald Trump and Biff Tannen two of a kind

I just watched the movie Back to the Future II. In the movie there is a character called Biff Tannen, and for some reason it makes me think about Donald Trump. Could it because Biff Tannen portrays a person who is ignorant, vulgar and stupid, without self awareness and inflated ego?

Donald think Sweden is a banana republic where you call the prime minister in order to release a suspect. But the “bad” news is that Sweden has separation of powers. The judiciary power is separated from the legislative power. If Donald had participated in a class called “Government” in High School he had known that this is the way it is in most countries in Europe and Northern America. In any country that is not corrupted, a politician that intervenes in a juridic process should be sacked and put in prison.

In Sweden there is no such thing as bail. All are equal in front of the law, rich or poor. In Sweden you can not pay the bail in order to be released from the arrest. Sweden is not perfect though, because the arrest times can in some cases be extremely long, and this causes problems for people that are later found innocent.

I feel sorry for the United States, it has such a rich history with prominent presidents. It had such a pride in its governments and institutions, and the history of being a melting pot of people coming from different places but united under the American flag. But lately the country is in disillusion. What I can not grasp is how such a great nation all of a sudden has a leader that is hateful, vulgar, ignorant and stupid, on par of a banana republic leader; and unable to make the White House Office an effective organization to govern the nation.

I think that the United States need a revised election process. For one thing more candidates are needed, and the ability for more that two parties (the Democrats and Republicans) to represent the people. Another thing is to assure that the winner is the one that had most votes.

The whole world will suffer from the Dunning-Kruger effect. Dunning and Kruger found out that the less a person knows, the higher the person estimates his own knowledge. This has the very sad consequence that Donald Trump does not trust science. He does not even understand that the whole civilization is at peril because of climate change, and that mankind has to act.

torsdag 20 november 2014

Politiska utmaningar inför 2015

Energi

Man bör sträva efter ny modern kärnkraft som klarar av att köra på det som tidigare ansetts som utbränt kärnbränsle så att det endast blir avfall med mycket kort livslängd kvar. Från att handla om 100  000-tals år av radioaktivitet, handlar det om 100-tals år. Kärnkraftavfallsförvaringsfrågan blir därför hanterlig på ett helt annat sätt.

Det finns ny rektorteknik som gör att reaktorn stannar ifall den inte aktivt matas med ström/energi/neutroner. Det är en så kallad underkritisk reaktor-typ (subcritical reactor, accelerator driven system). Den typen är mycket säkert eftersom kedjereaktionen avstannar automatiskt ifall kärnkraftverket blir utan ström.

Mycket större medel borde satas på forskning kring kärnkraft, emedan det berör något så viktigt som energiförsörjning, men även för att sådan forskning medför tekniska framsteg som leder tilll säkrare kärnkraftver och därmed till säkrare samhällen.

Socialt skyddsnät


De borgerliga (alliansen) införde regler inom sjukförsäkringsområdet som var oetiska, rättsvidriga och världsfrånvända. Personer som hade svår sjukdom blev utförsäkrade och hamnade på arbetsförmedlingen som arbetssökande efter sex månader. I och med detta blev de av med sin intjänade sjukpenningsgrundade inkomst (SGI), vilket gjorde att de "nollades" inkomstmässigt. Alliansenregeringen kan omöjligt ha varit omedvetna om denna effekt, och det troliga var att de införde de nya reglerna just för att se till att folks SGI:n nollställdes.

Ett socialt skyddssystem där människor som blir sjuka får ordentlig vård samt ekonomiskt skydd tycker jag är en grundtrygghet som är oerhört viktig. Det kan vara din syster, bror, far, mor, din vän eller ditt barn som drabbas av sjukdom.

Invidiver som missbrukar det sociala skyddsnätet bör straffas rejält. Ingen skall parasitera på det system som gör Sverige till ett tryggt land att leva i.

Socialdemokraterna hade ett skattesystem som var oerhört komplicerat på 80-talet. Det gjordes en rejäl förenkling av skattesystemet, vilket var till det bättre. Införandet av olika skatteskalor för pensionärer och de som arbetar tycker jag är en mycket tråkig återgång till något som är krångligt. Dessutom är det fruktansvärt att skatta personer hårdare för inkomster de förtjänat genom hårt arbete under tiden de var arbetsföra. De borde snarare premieras för sina tidigare insatser.

Ekonomi

Ungdomsarbetslösheten tycker jag är ett av tidens mest allvarliga problem. Frågan är vad man kan göra åt det. Jag tror inte på lägre arbetsgivaravgifter, fas III eller arbeten som finansieas av Arbetsförmedlingen. Minska på skatten på arbete och öka mervärdesskatten. Massinvandringen bidrar till att skapa ungdomsarbetslösheten.

EU samarbetet tycker jag måste ha en social dimension också, som det är nu tävlar länder med varandra genom att ha lägst skatter. Det utarmar välfärden i alla länder.  Jag anser att EU måste ha en gemensam politik (gemensamma regler) för skatter, social välfärd (pension, sjukförsäkring, sjukvårdsförsäkring, arbetslöshetsskydd) och utbildning. EU måste få bli något bra för invånarna.

Den höga belåningen av svenska hushåll hanteras mycket effektivare genom att minska på skatten på ränteinttäkter (inkomst på kapital) och med minskat skatteavdrag på grund av lån.

Försvaret

Jag har alltid ansett att det varit galet att dra ned på försvaret under så många år. Min tanke har varit att just i sådana tider man inte tydligt kan se sin fiende är de tider som är de mest farliga för då kan utvecklingen snabbt ändras. Historiskt har det gjorts upprepade misstag med att tro att krig är omöjligt men ändå utbryter världskrig och det är konstigt att vi inte lär oss av dem.

Det tar snarare decennier än år att bygga upp en försvarsförmåga med organisation, material och personal. Jag tror inte på att i nuläget återgå till allmän värnplikt. Redan på 80-talet var försvaret så nedskuret att det hade tagit månader i förberedelser (med bland annat samträning av inkallade trupper) för att få det istånd att fungera för försvar av landet. Utrustningen var mycket omodern. Jag tror därför mer på att se till att koncentrera de begränsade resurserna på att modern utrustning och personal som är vältränade på att nyttja högteknologisk och komplicerad utrustning.

Om det skall vara någon vits med en värnpliktsarmé, måste vi öka försvarsanslagen till 50-talets nivåer (i förhållande till bruttonationalprodukten). Utrustningen och utbildningen måste vara tidsenlig. Frågan är om det någonsin kommer vara ett alternativ att ha en stor värnpliktsarmé med tanke på vad det skulle kosta, men också på grund av att krigen blir alltmer beroende av högteknologiska vapen.

Invandring

Det är helt galet ifall det verkligen blir så att 95 000 flyktingar släpps in i Sverige nästa år (2015). Den enorma invandringen borde ha stoppats för flera decennier sedan. Vi kan inte enbart tänka på andra. Vi borde också tänka på oss själva. Vilken typ av framtid vill vi ha? Vilken typ av kultur vill vi ha? Vill vi ta alltmer hänsyn till en islamisk och arabisk kultur? Demokrati fungerar så att alla människors intressen tas tillvara. Tyvärr är det så att vi inte kan blunda för det faktum att vårt land kommer att förändras på grund av invandringen. Frågan är om vi vill bli förändrade, och i så fall på vilket sätt vi skulle vilja bli förändrade.

Om många människor tror på Allah och Koranen, kommer förr eller senare saker att anpassas till det.  Att se kvinnor på gatorna klädda i svarta lakan som spöken gör att det går kalla ilningar i min ryggrad. Vart skall jag flytta ifall jag känner mig illa berörd av svarta spöken på gatorna? Håller vi inte på förstöra det sista paradiset på jorden där man kan/kunde sig hemma, fri och trygg?

Ett lands kultur blir alltid i slutändan en blandning av invånarnas kultur. Jag vill ha mer av Sveriges goda sidor, såsom att religion hålls borta från skolor och politik. Om någon vill tro på något galet, kan man inte förhindra dem, men att anpassa samhället efter religiös tro är helt galet. Samhället bör anpassas efter sådant vi kan observera med våra egna sinnen och vad som man kommit fram till med vetenskapliga metoder. Gudar och religiös tro tillhör vidskepelse och det finns inga bevis för att de finns, alltså kan vi inte utforma vårt samhälle efter dem.

Jag är mycket förvånad att man tillåter religiösa friskolor. På 80-talet gick det inte ens att dela upp eleverna på olika nivåer/grupper efter hur snabbt de lärde sig i grundsskolan/högstadiet, för alla skulle stöpas i samma form. Enligt Socialdemokraterna skulle ingen få möjlighet till att bli bättre av någon form av rättviseskäl. På 80-talet kämpade Socialdemokratiska politiker för en skola där alla fick undervisning i samma takt. Hur kan man gå från en sådan "uniformism" (strävan efter likformighet) där barnen ändå gick på samma skola och dessutom kom från en mycket homogen kulturell bakgrund, till att tillåta att barn barn från olika kulturella bakgrunder växa upp helt åtskilt från andra barn. Nu är det fritt fram att låta barn växa upp i "enklaver", där de inte möter barn med annan tro eller kultur. Det skapar olika befolkningsgrupper inom samhället med minimalt utbyte.

Frankrike bestod tidigare av provinser som kände mycket liten samhörighet med andra delar av landet. Genom att värnplikten utfördes i andra landsändar stärktes den nationella samhörigheten, och folk började se på Frankrike som ett land. I Sverige har vi inte längre obligatorisk värnplikt, och vi tillåter att skolor är segregearade. Vi borde arbeta mycket hårdare i Sverige för att stärka den sociala sammanhållningen och känsla av samhörighet.

Jag vill ha ett Sverige där man är fri och trygg, men vi är inte på väg dit. Vi är på väg emot ett samhälle med sociala problem, kriminalitet och religiös fanatism. Vi har till och med bevittnat upplopp och eldandet av bilar i våra förorter. Sådana fruktansvärda yttringar som endast hände i Paris förorter har nu tagit sig till Sverige.

De vi så generöst välkomnat blir i alltför många fall religiösa fanatiker som inifrån vårt land är beredda att utföra terroristhandlingar. Många behåller seder som är oförenliga med hur jag tycker det skall vara. Jag tycker kvinnor skall vara starka individer som respekteras. Kvinnors sexualitet skall inte skambeläggas eller kontrolleras. Barn skall växa upp utan att bli pådyvlade religion. Jag tycker människor skall vara välkomnande, sprida värme och entusiam, men tyvärr så har jag alltför många gånger blivit bemött som om jag vore en tjuv av försäljare i butiker som drivs av personer med arabiskt ursprung. Hellre tar jag emot personer från länder med invånare med gott sinnelag och intellekt.

Jag tycker invandring skall berika landet. Jag vill hellre se invandrare från kulturer som kan berika Sverige. Tyskland och Holland tycker jag har kulturer och värderingar som jag mycket hellre importerar till Sverige än kultur från mellanöstern.

Ansökan om asyl borde i första hand alltid göras i hemlandet. Som det är nu är det ytterst orättvist att endast personer med pengar att betala för resa kan söka asyl. Dessutom måste resan göras illegalt, vilket innebär att Sverige kräver att människor begår brott för att komma hit, men också att man indirekt finansierar  människosmugglare. Det är mycket lättare att kontrollera uppgifter såsom varifrån personerna kommer om det görs lokalt den asylsökandes hemland. Jag tycker att man främst skall inrikta sig på att ge asyl till personer som i hemlandet är förföljda efter att de har arbetat för rättvisa, demokrati, yttrandefrihet eller emot korruption.

Införandet av fri vård och fri skolgång för illegala invandrare i Sverige har i praktiken öppnat för okontrollerad invandring. Vem skulle inte tveka att bosätta sig i ett land där barnen får utbildning och där man har rätt till gratis sjukvård? 

måndag 4 mars 2013

Sexarbete - varför är det olagligt?

Vem har rätt att besluta över andra som vill sälja eller köpa njutning av hud emot hud kontakt? Kan Sveriges lagar emot sexarbete (eller snarare emot köp av sexuella tjänster) bero på att det finns politiker som har en kristen kultur i baggaget där sex anses som något orent och något att skämmas för, och därför ser ned på personer som säljer sex? Har den kulturella belastningen gjort att de inte längre kan se neutralt på hur de stiftar lagar? Eller finns det element av manshat inom den politiska eliten som anser att testosteronstinna män är äckliga monster? Om det omvända gällde, dvs att det oftare var kvinnor som längtade efter nära hudkontakt, kan man misstänka att ett förbud inte vore aktuellt, utan då skulle man säkert arbeta för sätt att underlätta för dem.

Det finns verksamheter i olika länder som gör att gränsdragningen mellan sexarbete och hälsofrämjande arbete alltmer suddas ut. Det finns kurser i sex där sex ingår. Det finns de som erbjuder sex till personer med handikapp. Det finns olika typer av massage som kan vara ytterst sexuellt upphetsande. Det kan vara utan penetration eller penetration med penis, fingrar, massagestav eller vibrator. Frigörandet av endorfiner kan frigöra spänningar i kroppen, minska värk och öka välmåendet. Effekterna kan vara kraftiga och svåra/omöjliga att åstadkomma genom läkemedelsbehandling.

En bidragande orsak till att en del personer som säljer sex mår dåligt, tror jag beror på att det är  omgärdat med en enorm skam. Jag tror att man skulle hjälpa dessa personer en hel del genom att sluta att lägga till den extra belastningen om att det skulle vara skamfullt att sälja sex. Vore det inte bättre att sluta se ner på sexarbete? Dessa personer betraktas av många som som orena, besudlade och smutsiga, och det är ingen bra utgångspunkt för att må bra eller att bygga sin självkänsla på.

Jag anser att man borde skydda sexarbetarna genom att föra fram deras verksamhet i ljuset. Gör sexarbete lagligt, men ställ krav på att det endast fås bedrivas under vissa former. Enskilda näringsidkare skall tillåtas. Verskamhetsformer med där sexarbetarna ingår i en större verksamhet där påtryckningar kan ske bör vara förbjudna. Alltså, versksamhetsformer som har något som liknar bordellmammor eller hallickar, som därmed riskerar göra sexarbetarna ofria, bör ej vara tillåtna. Det är polisen som skall skydda sexarbetarna, inte hallickar. Penetrerande sex skall ske med kondom eller annat barriärskydd för att förhindra överföring av infektioner. Regelbundna provtagningar för sexuellt överförda infektioner skall vara obligatoriska.

Självklart mår personer dåligt av att sälja sex emot sin vilja, och att tvinga någon till det måste självklart ses som mycket allvarligt. Det finns personer som söker sig till sexarbete för att de mår dåligt, och det är inte bra, men ifall arbetet sker i det öppna och ifall det inte är skambelagt, är nog förutsättningarna bättre för att det skall gå bra för dessa personer. Det finns också de som går in i sexarbete för att finansiera ett drogmissbruk, tyvärr är det nog svårt att hjälpa dessa personer trots att det vore lagligt att sälja sex, eftersom de säkert vill hålla sig i det fördolda för att undgå att bli tvångsomhändertagna för vård emot missbruk. Möjligtvis kan en legalisering av sexarbete vara en fördel för dem ändå, eftersom det gör att de inte lika lätt hamnar i händerna på illasinnade personer vars existens är beroende av att versksamheten är illegal.

Med förhoppning om att vi alla har en sund syn på vår och andras kroppar, samt vår och andras sexualitet.


Detta inlägg är en reaktion på följande artiklar:
http://www.newsmill.se/artikel/2013/03/02/moralism-styr-den-svenska-sexlagstiftningen
http://www.newsmill.se/artikel/2013/03/03/vad-som-r-prostitution-r-inte-s-sj-lvklart
http://www.newsmill.se/artikel/2013/02/28/sex-r-inte-en-vara-som-man-kan-k-pa-och-s-lja
http://www.newsmill.se/artikel/2013/02/23/ofrivillig-prostitution-kan-beivras-p-annat-s-tt-n-med-sexk-pslagen
 

Dubbelmoral inom surrogatmödraskaps-resonemang

Jag förstår inte logiken bakom att tillåta surrogatmödraskap och att förbjuda sexarbetare (prostituerade). Det torde vara ett mycket större emotionellt trauma att bära på ett barn i magen i nio månader för att sedan lämna bort det, än att ha sex emot betalning. Det finns de som menar att personer som säljer sex lider emotionella men, men var finns dessa personer i denna debatt? Surrogatmödraskap handlar om en mycket långvarig och intim emotionell och fysisk koppling till ett barn, men även om att graviditet innebär risker för kvinnans hälsa och liv.

I ena fallet så råder kontakt hud emot hud och det hela varar i tio minuter. I det andra fallet så växer en varelse inuti kvinnan under nio månader.  För mig är det uppenbart att det första måste ses som försumbart i jämföresle med det andra.

Logiken gör tydligen laborinter inom etikens område. Godtycke råder. Kan detta bero på att det finns politiker som har en kristen kultur i baggaget där sex anses som något orent och något att skämmas för, och därför ser ned på personer som säljer sex? Har den kulturella belastningen gjort att de inte längre kan se neutralt på hur de stiftar lagar?

Kan surrogatmödraskap framtvingas genom tvång? Direkt tvång kanske kan ske genom att kvinnor hamnar i situationer där någon i deras omgivning tvingar dem till det för att få in pengar. Indirekt tvång kan ske genom att de helt enkelt inte finner ett annat sätt att försörja sig. Indirekt tvång kan också ske ifall endast nära familjemedlemmar tillåts vara surrogatmödrar, då kan det sociala trycket bli enormt stort att tillfredställa en annan familjemedlem som inte klarar av att få barn. Vem vill neka sitt syskon till att ha barn? Hur blir det med fall då en broder har en fru som inte har en fungerande livmoder? Skall hans syster då bära på ett barn som är baserat på generna från hennes bror och hans fru, dvs ett barn som är hennes brors?


Ovanstående inlägg är en reaktion på bland annat följande artiklar:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/surrogatfodda-barn-mar-inte-samre-an-andra_7960716.svd
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tillat-surrogatmodrar-i-sverige_7953418.svd
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kvinnors-kroppar-ar-inte-bara-en-behallare_7956336.svd
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16327036.ab
http://www.expressen.se/ledare/att-hjalpa-storken-pa-traven/
http://www.expressen.se/kvp/ledare/ledare-ett-valfritt-foraldraskap/
http://www.svt.se/agenda/sjostedt-kvinnans-kropp-blir-handelsvara
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/tillat-surrogatmammor-i-sverige
http://www.dn.se/nyheter/sverige/rfsl-positiv-till-surrogatmoderskap

tisdag 19 februari 2013

Modernt samhälle kräver mycket matematik

Matematik bekrivs av en del som ett ämne utan nytta. Är det sant? Nej, inte om man ser till en studie som har visat att matematik är det ämne som mest bestämmer om man kommer klara naturvetenskapliga studier (ingenjör, fysik, kemi, etc) på högskolan. Det visar sig att förkunskaperna i fysik, kemi och biologi inte har en avgörande roll ifall man skall bli framgångsrik i sina studier på högskolan. Däremot visade det sig att goda kunskaper i matematik var avgörande för att man skulle klara av högskole studierna. Så viktigt är matematik!

Matematik är ett sätt att tänka. Det är ett filosofiskt sätt att beskriva verkligheten. Det är ett språk. Den som inte behärskar matematik kan heller inte beskriva verkligheten. Det mesta av det vi tar självklart i samhället är utvecklade med matematik - bilar, hus, broar, elektronik, flygplan, båtar, etc. För att utveckla sin matematiska förmåga måste man träna, koncentera sig och tänka. Det kan upplevas jobbigt och det är nog en orsak till att så många så gärna skulle slippa matematik. Men är det rätt att fly det som är jobbigt? Att träna fysiskt är också jobbigt, men det anses som nyttigt istället. Jag skulle vilja hävda att matematik också är nyttigt. Det gör att man lättare klarar av att analysera saker och förstå dem. Man klarar av abstrakt tänkande lättare och man förfinar sålunda sin mest värdefulla tillgång - hjärnan. Det är vanligt att de som är duktiga på matematik också är mycket snabba att lära sig andra saker. De brukar t.ex. kunna lära sig andra språk mycket snabbt. Elever på matematiktunga skolor (tekniska gymnasier och högskolor) har också oerhört mycket kreativitet. Trots tunga studier och ont om tid, brukar de anordna student spex och student parader på stan. Så man kan inte hävda att matematik skulle beröva folk från kultur, kreativitet och humor, tvärtom verkar det som det ökar.

I Sverige har en alltför dålig matematikutbildning i grundskola och gymnasiet. Dels har vi lärare som inte fyller måttet. Dels är kursplanerna alltför begränsande. Man kan hålla på i ett helt läsår att bara hålla på att derivera. Sedan ett helt läsår att bara integrera. Mer variation än detta behövs! Matematik är så stort och varierat och det finns så många områden som inte berörs under grundskola och gymnasium. Kurser som går i olika takt bör finnas för att låta alla få chansen att bli stimulerade i den takt och i den nivå som mest passar dem. Matematik är nog det ämne som är viktigast att anpassa till individens nivå, för att hitta rätt balans mellan stimulans och svårighetsgrad. Lägg in mer teori i matematikundervisningen. Se till att de som går ut gymnasiet har lärt sig geometrin hos koniska sektioner, ytgeometri hos klot, vekorlära, geometriska serier, Laplace-transform, matriser, logik, mängdlära, statistik, mm. En del av dessa saker är grundläggande saker som man inte skall behöva ödlsa tid på i högskolan, och andra är saker som är mycket nyttiga att kunna även på gymnasienivå. T.ex. för de som är intresserade av elektronik är Laplace-transform nödvändig för att man skall kunna ta ta fram och förstå elektriska kretsar, men det är även användbart för att förstå dynamiken hos mekaniska system (fjädrar hos bilar tex.). Så mitt förslag är att man slutar med en tråkig, avskalad, minimal matematikundervisning, utan erbjuder eleverna kurser som är varierande. Läraren behöver en passion för matematik. Man bör inte undvika att beröra mer avancerade saker med rädsla att alla inte kommer att förstå allt till 100%, för det är också viktigt med variation och ge en bild av hur stort, intressant och varierat matematik egentligen är. Om man exponeras för mer avancerade saker i grundskola och gymnasie, kommer det sannolikt också bli lättare att förstå dessa i högskolan, där tempot är mycket högre och man i princip lär sig lika mycket på en vecka som man lär sig på ett år i gymnasiet.


Ovanstående inlägg är en reaktion på bland annat:
"Modernt liv kräver inte så mycket matte" av Stellan Wellin i Svd Opinion den 19 feb 2013.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/darfor-ar-matematiken-sa-viktig-for-alla_7931038.svd
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/elever-maste-plugga-mycket-mer-matte_7914028.svd

måndag 26 november 2012

Skolan skall vara sekulär

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström förklarat att Skolverket accepterar religiösa inslag i skolan, något som är aktuellt nu till Julfirandet och advent.  Göran Hägglund (KD) och Jan Björklund är dock konstigt nog positiva till religiösa inslag i skolan. Här följer mina tankar om detta.

Skolan skall vara sekulär. Självklart skall skolan inte vara konfessionell och inte på annat sätt ha anknytningar till religioner eller lokaler för utövandet för religioner. Att kristendomen har en traditionellt stor plats i skolans ceremonier, är ett bräckligt argument. Tidigare epokers övergrepp där personer automatiskt blev inlämmade i kristendom, har vi ingen andledning att bevara. Samhället måste kunna utvecklas och även dåliga traditioner måste gå att ifrågasätta.

Det är inte okej att barnen blir tvungna att sitta och lyssna till en präst ståendes i predikstolen i kyrkan. Det ger intryck av att skolan tar prästen på stort allvar, vilket är felaktigt. Barnen skall lära sig att ha ett kritiskt sinne. Lämpligare vore i så fall att prästen och barnen möts på neutral mark under neutrala omständigheter och att barnen får ställa kritiska frågon till prästen om t.ex. vilka bevis som finns för att just deras gud är den rätta.

Punkten är för länge sedan passerad där kristendomen fått böja sig för naturvetenskapen. Jorden är inte universums mittpunkt. Vi är inte skapade av gud, utan av evolutionen. Vi är släkt med aporna.

Det går alldeles utmärkt bra att fira utan religiösa inslag. Det går att sjuga, tända ljus, bjuda på fika, läsa dikter, dekorera hem, dansa, leka, pyssla, filosofiera, etc. Fira de filosofer och vetenskapsmän som kämpat emot kyrkans övergrepp genom tiderna - emot det mörker av okunnighet, rädsla och vidskepelse som legat som ett mörkt töcke över Europa under århundranden.

Tomten är det centrala under Julen och han är ett väsen inom folktron och har inget med kristendom att göra. Julen är en gammal tradition som kristendomen försökt lägga beslag på. Jag tror det är få i Sverige som firar Julen med tanke på att det är Jesu födelsedag (fast han i verkligheten inte föddes denna dag om han nu har funnits i verkligheten), men hur många det nu än är, kan det aldrig rättfärdiga att skolan frångår principen att vara sekulär. Julen sammanfaller i princip med midvintersolståndet, vilket var något hedningarna firade, ibland med blot. Det var en stor och viktig högtid. Självklart var kände sig kristendomen tvungen att försöka ersätta dessa traditioner med sina egna. I kristendomens vanliga strävan att enväldigt kontrollera människors tankar och liv, så har inte andra saker plats.

Lucia är namnet på ett helgon på Syrakusa, men där slutar Lucia-firandets koppling till kristendomen. Traditionen att fira Lucia med ljus härstammar från hedninsk folktro där man firade ljusets årterkomst under de dagar man ansåg var årets längsta. Lucia själv verkar representera en hednisk ljusgudinna.

Skolavslutningarna i kyrkan är mycket stressande och jobbiga för barnen som inte förstår varför de helt plötsligt blivit påtvingande kyrkobesök, av en skola som påstår sig vara icke-religiös. De känner olust för att de känner att de är satta i ett sammanhang de anser hör till deras fritid och deras fria vilja. Barnen känner att de genom sin medverkan bekräftar kristendomen som religion och att de därmed inte fritt kan föra sin talan emot religionen inom skolan. Skolan borde vara en plats där barnen lär sig mer om olika religioner och traditioner. En plats där de även lär sig de mörka sidorna med religionerna, deras doktriner och trosriktningar, och där de lär sig granska texterna kritiskt med ett naturvetenskapligt förhållningssätt, men även förstå hur relgionen påverkat tankesätt, kultur, historia och traditioner.

Det finns barn som känner stor olust när lärare för fram kristna berättelser i sammanhang kopplat till högtider. De känner då att läraren tar ställning för religionen. Om berättelserna förs fram i ett sammanhang som har med en kritisk analys av de kristna religiösa texterna och myterna, så upplever barnen det inte lika traumatiskt.


Denna artikel är en reaktion på bland annat följande inslag i media:
http://www.dn.se/nyheter/politik/hagglund-ok-med-o-helga-natt
http://www.dn.se/debatt/gud-far-inte-vara-med-nar-skolan-samlas-i-kyrkan
http://blog.svd.se/ledarbloggen/2012/11/26/advent-ar-ingen-svensk-pryl/
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/adventsfirande-utan-gud_7699768.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/adventsdebatten-rullar-vidare_7702426.svd
http://www.newsmill.se/artikel/2012/11/25/fegt-av-skolverket-att-inte-n-mna-psalmerna

tisdag 25 september 2012

Censurera bibeln istället för Tintin

Vi har påbörjat en otäck utveckling i Sverige. Vi har börjat med censur, kontroll av människors läsvanor och minskad öppenhet.

De böcker som borde förses med varningstext är de som utger sig innehålla sanningen fast de inte har vetenskapliga fakta som stödjer det. Böcker som påstår att orden kommer från en gud som inte finns. Böcker som dessutom innehåller förfallna samhällsnormer där slaveri med mera förekommer. Dessa böcker, om några, borde förses med hänglås och varningstext. 

Bibeln, Talmund och Koranen har skapat krig, lidande, intolerans, övergrepp och förstörelse.

Tintin är snäll, nyfiken, intelligent, och arbetar rättvisa. Serierna innehåller inte mycket våld. Helt klart ett föredöme. Framförallt det är serier, fiktiva berättelser, och utger sig inte för att vara sanningen.

Litteratur är färgade av författaren och den tidsanda hen lever i. Författaren skapar ett drama, en historia, med gestalter som ser verkligheten genom sina "filter". Litteraturen möjliggör att man kan delta i resor i tid och rum med författaren. Det är vansinne att tänka i banor om att litteraturen endast skall vara politiskt korrekt. Då våldför man sig på grunden för vad litteratur är.

De som verkar för socialpropaganda bör hålla sig utanför litteraturens och bibliotekens värld, för om de får härja fritt har de snart destruerat stora delar av vårt kulturarv.

Låt våra bibliotek bli en fristad från politisk socialpropaganda, och styrning av människors åsikter och tankar genom att begränsa urvalet av böcker, och genom att takiskt försöka tänka igenom vilket urval av böcker som kan åstadkomma den "bästa framtida människan". För om vi börjar med det så slutar det med att vi inte kommer att ha några böcker kvar där i överhuvudtaget. Den ena efter den andra gruppen kommer att ha synpunkter på böckernas innehåll och urval och man kommer snabbt att finna att lejonparten av böckerna har någon form av olämpligt innehåll om sticker i ögonen på åtminstone en grupp av individer. Om vi fortsätter så här, är vi snart i samma destruktiva spår som tidigare i historien. De kristna förstörde det grekiska vetenskapliga och kulturella arvet, vetenskapliga och kulturella skrifter av högkulturerna i mellanamerika, och demolerade en stor mängd Stonehenge-liknande formationer i England. Maoisterna i Kina brännde upp alla vetenskapliga böcker. Allt med goda intentioner och en stark tro, men med katastrofalt resultat.

Jag hade aldrig i min vildaste fantasi vågat drömma om att vi i Sverige skulle bli tvugna att stå upp för yttrandefriheten. Just nu är det många strömningar som vill begränsa yttrandefriheten. Till och med journalister på större tidningar i Sverige är öppna för att begränsa den.

Frågan är hur konsten påverkas. Författare och konstnärer som tänker i banor om hur de skall tillfredställa den socialpolitiska opinionen har lättare att få positiva recencioner för sina verk, men den typ av påverkan är svår att gripa. Mer markant blir det när konstnärer och författare hotas till livet på grund av att de inte "visa tillbörlig respekt" för religioner. Salmand Rushdie och många andra författare och konstnärer har fått betala ett enormt pris, men inte bara de, utan vi alla, eftersom författare börjat med självcensur och bredden på konsten minskar och blir mer strömlinjeformad för att inte stöta sig med någon.

Eftersom samhället blivit mindre tolerant och eftersom yttranefriheten är satt på undantag, finns det allt fler som hävdar att de gjort något i form av konstnärer, för att då komma under konstnärens något mer skyddade position av att kunna yttra sig. Detta är ett tecken på att människor i allmänhet är rädda att yttra sig fritt, för att de skall bli stämda för hets mot folkgrupp, ärekränkning, mm. Det är dags att slå på bromsen och sluta använda alla dessa undantag från yttrandefriheten, för vi är inte längre fria att yttrycka oss fritt.

Tintin i Kongo måste jag säga är väldigt beskedlig i jämförelse med "Pang i Bygget" ("Fawlty towers") med John Cleese, där den spanske betjänten, karaktäriserad steretypt och nedsättande, behandlas mycket illa. Genom att det är filmatiserat och folk skrattar åt det så blir effekten mycket värre.


Ovanstående inlägg har gjorts som en reaktion på följande artiklar i media:
Tintin-översättare: Moralpanik och censur
Kulturhuset backar om Tintin
Tintin-översättare: Moralpanik och censur
Stockholms stadsbibliotikarie: Det är emot yttrandefriheten att ta bort Tintin 
Kulturhuset i Stockholm backar om Tintin
Kulturhusets konstnärlige ledare kastar ut Tintin

torsdag 26 juli 2012

Sveriges försvar

Att ha ett bra och väl fungerande försvar är som att ha en försäkring. Man värderar livet och samhället och är beredd att sätta av en viss summa för att försäkra sig emot att man får fortsätta att ha det bra. Om man starkt gillar sin livsstil och frihet, gäller det att satsa ordentligt med pengar på försvaret.

Att ha som utgångspunkt att man snabbt ska bygga upp försvaret vid krig är inget bra. Sverige levde i tron innan 2a världskriget att risken för krig var liten. Försvaret nedmonterades. Sedan tog det många år att bygga upp det. Man satsade uppemot 98% av statsinkomsterna på försvaret. Det var först emot slutet av kriget efter många års av uppbyggnad som flygvapnet började få en förmåga, men det var först efter kriget flygvapnet blev riktigt bra. Människor svältföddes under krigsåren för att vi skulle ha råd med att bygga upp försvaret. Jag offrar hellre några procent nu i fredstid då allt är bra, än 98% under krigsår av min inkomst till försvaret.

En av de saker som får mig att skämmas mest som svensk är att vi inte bara undlät oss att hjälpa våra grannar i Norge då de blev invarderade, utan att vi faktisk mer eller mindre hjälpte fienden på flera sätt, tex genom att låta dem transportera trupper genom Sverige och genom att stänga våra gränser emot Norge för norrmännen.

Det kostar så oerhört mycket mer att på kort tid bygga upp ett försvar än att kontinuerligt arbeta med det. Innan man byggt upp försvaret, är risken uppenbar att man redan blivit ockuperat och då är det för sent.

Tanken att man kan förutse när ett krig är på väg, och att tro att man skall hinna bygga upp försvaret innan, är orealistisk. Det tar decennier att ta fram försvarsmaterial, ännu mer ifall man inte har en fungerande försvarsindustri. Det tar flera år att få system att samverka och att träna upp mannar inom systemen.

Man kan kanske tänka att vi struntar i ett försvar och förlitar oss på att någon annan försvar oss när det gäller. Men det tycker jag inte heller håller. Om alla tänker så, kommer det ju inte finnas någon med ett fungerande försvar att sätta in. Fler civila kommer att drabbas ifall man inte har ett eget försvar. Hjälp från utlandet kommer att göra allt för att hålla egna förluster låga, så de kommer undvika att sätta in marktrupper tidigt i områden bara för att skydda civilbefolkningen.

Att gå med i en militär allians (NATO) är jag mycket tveksam till. Hur ett framtida krig och vilka som är inblandade går inte att förutse, så att förlita sig på att nuvarande politiska läge föreligger känns som chansartat.

Nuvarande inriktning på försvaret med insatser i länder långt borta är jag tveksam till. Risken är att man skapar mer problem än man löser då man går in i andra länder och försöker lösa deras konflikter. Däremot tror jag vi kan bidra med stabilitet i vår region ifall vi har ett bra territorialt försvar, och goda samarbetsmöjligheter med våra grannländer.


Denna artikel är en reaktion på bland annat följande artiklar i media:
http://www.newsmill.se/artikel/2012/07/19/vi-m-ste-debattera-om-sverige-klarar-ett-v-pnat-angrepp
http://www.newsmill.se/artikel/2012/07/18/kadett-f-rsvaret-r-p-v-g-mot-systemkollaps
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/med-ob-fran-downton-abbey-till-heta-stolen_7317707.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ob-valj-mellan-marinen-och-armen_7314753.svd
http://www.dn.se/nyheter/politik/ob-valj-mellan-marinen-och-armen


torsdag 5 juli 2012

Skyddad verkstad eller elevnytta?

Detta inlägg handlar om huruvida den svenska skolan endast skall tillåta anställa personer som gått lärarutbildningen eller ifall det även skall finnas vägar in i skolan för personer som har annan bakgrund.

Politikerna (FP) är ute i fel riktning då de försöker skapa en skyddad verkstad för personer som gått den svenska lärarutbildningen.

Teoretiska kunskaper om Piaget etc behöver inte alls innebära att man är en bra lärare. Universitetsutbildningen för lärare är världsfrånvänd. När läraren väl står framför eleverna så är det första problemet (i grundskolan) att knyta an till eleverna och få deras uppmärksamhet. Det är sådant som är mycket svårt att lära sig teoretiskt, utan det behövs snarare praktisk träning med hjälp av någon specialist, och mer fokus borde ligga på detta i lärarutbildningen. En del individer har "det i blodet" och klarar detta jättebra utan hjälp, andra har stor hjälp av stöd på vägen. För en del är det alltför svårt att klara av detta.

I grundskolan är ordning i klassrummet en viktig sak. Tyvärr, kan elever få en betydligt sämre utbildning på grund av att undervisningen blir störd av elever som pratar, talar i telefon, spelar spel i telefon, SMS:ar, stör andra elever, lägger fötterna på bordet, har sönder pennor, kastar pennor, springer omkring, mm. En del klasser kan vara mycket lugna och bra, medans andra kan vara oroliga. I vissa klasser finns en negativ "kultur" där eleverna gör allt för att slippa lära sig något. I en del fall kan en enda elevs närvaro göra att det blir oroligt, genom att andra elever som annars är lugna "hänger på". I England har man börjat ta detta på allvar. En del lärare blir upprörda och låter rösten gå upp i falsett. Lärare skall få träna på kroppspråk, röst, tonläge och ögonkontakt. De skall även få lära sig hur de utdelar belöningar och straff, samt hur de skall agera då de utsätts för mer extremt beteende.

Anställningstrygghet i all ära, men priset för det är för högt. Alltför många personer drabbas alltför mycket ifall en lärare inte håller måttet. I det här fallet är det elevernas trygghet som är viktigare. De skall inte behöva dras med en dålig lärare på grund av stela anställningsregler inom skolan.

I de lägre årskurserna i grundskolan får barnen ofta ingen bra utbildning för läraren inte kan tillräckligt inom alla ämnen och omöjligtvis kan ge barnen stimulerande lektioner. Lärarutbildningen räcker inte till för att ge lärarna tillräckliga kunskaper i alla ämnen. Många lärare saknar en bred allmänbildning, vägen från sin egen skolgång till att sedan själv vara lärare har varit alltför kort.

Ibland ser man lärarpraktikanter från lärarlinjen som praktiserar i skolan. Många av dem är mycket osäkra personer och personer som hade noll pedagogisk känsla.

De personer som har en universitetsutbildning inom ett ämnesområde, t.ex. matematik, kemi, fysik, historia, ekonomi, har ofta en stor passion för sitt ämnesområde. Deras fördjupade kunskaper och passion kan fungera som en katalysator för att få eleverna intresserade. En del av dessa personer har också en en god pedagogisk ådra. Att tvinga dessa att gå flera år på lärarlinjen för att de skall få prova på att se ifall de skulle trivas med att jobba i skolan, är orealistiskt.

Det är en sak att komma in på lärarlinjen och läsa där, men det är en annan sak att i verkligheten ha en god pedagogisk förmåga. De verkligt bra lärarna kommer oftast utifrån. De har haft universitetsutbilningar inom olika ämnen, men inte gått på lärarlinjen för att bli lärare.

Jag har även sett hur dålig undervisningen är i tredje språk (tyska, franska, spanska). Barnen kan inte ens använda enkla hälsningsfraser efter tre år i skolan. De uttalar de orden på det utländska språket med svenskt uttal och använder svensk satsmelodi. De är "självlärda" genom att läsa texter för sig själva. Läraren verkar aldrig ha kommunicerat med dem på det utländska språket eller lärt ut grundregler i uttal. De universitetsutbildade lärarna håller helt enkelt måttet. Vi förstör för eleverna då vi ger de dåliga lärarna som gått lärarlinjen i Sverige förtur framför lärare från utlandet som har språket som modersmål. Det är få timmar språk i skolan och dessa måste man ta väl tillvara. Läraren måste ha förmåga att förklara saker på det utländska språket, och inte göra det lätt för sig genom att tala svenska. Ju mer läraren använder det utländska språket desto mer lär sig eleverna. En pedagogisk lärare behöver aldrig använda svenska för att förklara. Genom lite planering och pedagogisk känsla kan man även förklara grammatiska moment för personer som är helt nybörjare i språket.


Denna artikel är en reaktion på bland annat följande artiklar i media:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/yrkesprov-skulle-ge-fler-larare_7321185.svd
http://www.dailymail.co.uk/news/article-2167504/Body-language-classes-trainee-teachers-control-disruptive-pupils.html 
http://www.dn.se/ledare/signerat/lararjakt-i-den-hogre-skolan

fredag 29 juni 2012

Kvinnoshopping och våld i nära relationer

Idag skriver DN att Eva Ericksson på uppdrag av regeringen har gjort en utredning kring våld i nära relationer som lett till förslag på lagändring. I SvD står det att jämställdhetsminister Nyamko Sabuni anser att den svenska lagstiftningen för anknytningsinvandring är omodern. Uttrycket fruimport används och man famlar efter nya lagar.

I USA gör man så att kontaktförmedlingar som hjälper amerikanska män komma i kontakt med utländska kvinnor har fått ett krav på dem i lagen att upplysa kvinnorna om den amerikanska mannens brottsbakgrund. Männen måste ge kontaktförmedlingen ett utdrag ur sin brottshistorik. Detta tycker jag verkar vara en rimlig och bra lösning på problematiken att en del kvinnor blir misshandlade eller till och med mördade av halvgalningar.

Det är inte myndigheten som skall bestämma vilka som träffas eller inte, vilket jag får intrycket att politikerna är ute efter. Var och en måste få bestämma vilka sorts människor de är beredda att träffa, men migrationsverket kan hjälpa till att göra ett val som är baserat på bättre kunskap genom att se till att tidigare brottslighet förs fram i dager, genom att kräva  att parterna får ta del av varandras brottshistorik.

Ha som rutin att migrationsverket meddelar personer som vill besöka eller leva med en man eller kvinna i Sverige om begångna  brott, men det bör vara ömsesidigt. Den som tar emot någon från utlandet bör även få reda på vilka brott den utländska personen begått. De som vill träffas får helt enkelt bifoga utdrag från brottsregistret till ansökan om uppehållstillstånd. Myndigheten vidarebefordrar sedan utdraget till den andra partnern, som får ta ett självständigt beslut huruvida de vill fortsätta med relationen.

Jag gillar verkligen inte att politiker föraktfullt betraktar männen som "kvinnoshoppare". Det finns oerhört många som finner sin livspartner via inledande kontakter via internet. Det finns säkert en skam hos många att möta sin livspartner på detta sätt, och nu försöker de kvinnliga politikerna ytterligare skambelägga detta. Men borde inte personer som träffats via internet, få rätt att känna att deras relation och kärlek respekteras lika mycket? Eller skall deras status som "andra klassens kärlek" skrivas in i lagen?

Om man utgår från att alla män är svin, och behandlar dem därefter, kommer man kränka en massa män som är hyggliga. Är det okej att kränka det stora antalet män som faktiskt ställer upp för sina fruar och bryr sig? Skulle det vara okej att regelmässigt behandla kvinnor som svin? Finns det något incitament att fortsätta att bete sig bra ifall man ändå blir bemött med förakt? Vilken sorts människor skapar vi då vi möter dem med förakt? Känner de sig svikna? Blir de bittra? De flesta män reagerar mycket starkt med avsky när de får reda på att en kvinna blir slagen av sin man, och jag tror att det är mycket lätt för män att känna sig bittra om de blir bemötta som om det vore kvinnomisshandlare. Om man är dömd på förhand, vad hjälper det då att ha ett hedersvärt agerande?

Redan nu bemöter samhället män nedvärderande då de medverkar vid sjukhusbesök och besök vid arbetsförmedling. Det finns handläggare vid arbetsförmedling som försöker förhindra att mannen medverkar. Myndigheten anser tydligen att männen bara är störande moment och inte har med saken att göra, men verkligheten är att arbetsförmedlingen oftast inte klarar av att fixa jobb. Aktiva och stödjande män är förutsättningar för att kvinnorna skall få fäste på den svenska arbetsmarknaden. Om man inte växt upp i Sverige har man nog mycket begränsad kunskap om hur arbetsförmedlingen fungerar, svårt att förstå ord och termer, känner inte till hur samhället fungerar, och svårt att ta tillvara på sina intressen om man inte har stöd.

Det är inte lätt för många utländska kvinnor i svensk sjukvård. I Sverige måste man själv ta initiativ och förklara vilka symtom man har och man måste verkligen stå på sig för att träffa en läkare. Detta växer vi upp med i Sverige och anpassar oss till, men folk från utlandet har ofta svårt med detta. De är vana med att bli välkomnade av sjukvården. Många frågor brukar ställas av läkaren. De är alltid välkomna till en läkare. Det är inte som här i Sverige att man hamnar hos en sjuksyster på telefonen som till varje pris försöker hitta motiv till att avfärda en.

Om en man kontaktar sjukvården för att försöka boka in en läkartid åt sin utländska fru blir det nästan alltid problem med att sköterskan vägrar att tala med honom. Språk kan vara ett problem, och speciellt då det gäller att beskriva symtom och medicinska termer, då är det till stor hjälp att få hjälp med att någon berättar sjukhistoriken. Det behövs också någon som står på sig. Det är inte ovanligt att kvinnor från utlandet passar på att besöka vården då de är i sitt hemland för där blir de välkomnade. Det händer inte alltför sällan heller att de där får diagnos och vård för sådant de borde fått hjälp med i Sverige, men som de inte fått hjälp med för att de inte orkat med att hantera kontakterna med den svenska sjukvården och för att de inte känner tillit till den.

Kära politiker, skulle ni inte istället lägga ner lite av er värdefulla energi på att göra något åt problemet med den omänskliga påtvingade separationen av nyförälskade då den utländsk partnern är tvungen att vänta i utlandet på beslutet för uppehållstillstånd? Men det är väl kanske just det som är är tanke, att kärleken skall svalna så att de inte någonsin skall kunna få uppleva glädjen av att vara tillsammans med den man är nyförälskad i. Den medicinska vetenskapen säger att nyförälskelse gör att man fokuserar sig på sin partner på ett tvångsmässigt sätt och att fysiologiska förändringar sker som möjliggör att man bättre lär känna sin partner. En förälskelse varar i princip aldrig längre än ett halvår. Åtskillnad gör att partnerna går miste om denna period och istället får leva ett år med ångestfull väntan. Detta är vad jag kallar för att förstöra folks liv. Men det är logiskt, emedan för politikerna är kärlek mellan länder andra klassens kärlek och den bör besudlas och brännmärkas.

Frågan om när ett temporärt uppehållstillstånd skall övergå till ett permanent uppehållstillstånd när kvinnor eller män befinner sig i Sverige på grund av anknytning till sambo eller make/make är inte en lätt fråga. För parterna skulle det bästa vara att det inte fanns någon "övergångstid" (tid då den från utlandet måste lämna Sverige ifall relationen avslutas). Den som bor i Sverige skulle slippa tvivlet om att kärleken är äkta eller simulerad. Det finns individer som oerhört gärna vill komma till Sverige i hopp om en bättre framtid, och är beredda att simulera sitt intresse för partnern i Sverige. Mycket smärta och många förlorade år skulle kunna undvaras svenska män och kvinnor ifall de slapp bli offer i andras försök att ta sig till Sverige. Frågan är dock ifall politikerna är beredda att öppna gränserna till Sverige, utan de som är angelägna om att komma till Sverige får nog räkna med att fortsätta vara tvugna att trampa på hjärtan.


Detta inlägg är en reaktion på följande artiklar i media:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/utredare-vill-stoppa-oserios-fruimport
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sabuni-lagstiftningen-ar-inte-modern_7311371.svd
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.861788-sabuni-slutar-som-minister-2014
http://www.sydsvenskan.se/sverige/-lara-sig-svenska-viktigast-
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Uppehallstillstand-pa-grund-av_GZ02Sf279/?text=true
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tvaarsregeln-bor-tas-bort_7309737.svd
http://www.aftonbladet.se/wendela/relationer/article12308722.ab
http://patersemperest.blogspot.se/2012/06/ytterligare-politiker-som-vill.html