Sveriges försvar

Att ha ett bra och väl fungerande försvar är som att ha en försäkring. Man värderar livet och samhället och är beredd att sätta av en viss summa för att försäkra sig emot att man får fortsätta att ha det bra. Om man starkt gillar sin livsstil och frihet, gäller det att satsa ordentligt med pengar på försvaret.

Att ha som utgångspunkt att man snabbt ska bygga upp försvaret vid krig är inget bra. Sverige levde i tron innan 2a världskriget att risken för krig var liten. Försvaret nedmonterades. Sedan tog det många år att bygga upp det. Man satsade uppemot 98% av statsinkomsterna på försvaret. Det var först emot slutet av kriget efter många års av uppbyggnad som flygvapnet började få en förmåga, men det var först efter kriget flygvapnet blev riktigt bra. Människor svältföddes under krigsåren för att vi skulle ha råd med att bygga upp försvaret. Jag offrar hellre några procent nu i fredstid då allt är bra, än 98% under krigsår av min inkomst till försvaret.

En av de saker som får mig att skämmas mest som svensk är att vi inte bara undlät oss att hjälpa våra grannar i Norge då de blev invarderade, utan att vi faktisk mer eller mindre hjälpte fienden på flera sätt, tex genom att låta dem transportera trupper genom Sverige och genom att stänga våra gränser emot Norge för norrmännen.

Det kostar så oerhört mycket mer att på kort tid bygga upp ett försvar än att kontinuerligt arbeta med det. Innan man byggt upp försvaret, är risken uppenbar att man redan blivit ockuperat och då är det för sent.

Tanken att man kan förutse när ett krig är på väg, och att tro att man skall hinna bygga upp försvaret innan, är orealistisk. Det tar decennier att ta fram försvarsmaterial, ännu mer ifall man inte har en fungerande försvarsindustri. Det tar flera år att få system att samverka och att träna upp mannar inom systemen.

Man kan kanske tänka att vi struntar i ett försvar och förlitar oss på att någon annan försvar oss när det gäller. Men det tycker jag inte heller håller. Om alla tänker så, kommer det ju inte finnas någon med ett fungerande försvar att sätta in. Fler civila kommer att drabbas ifall man inte har ett eget försvar. Hjälp från utlandet kommer att göra allt för att hålla egna förluster låga, så de kommer undvika att sätta in marktrupper tidigt i områden bara för att skydda civilbefolkningen.

Att gå med i en militär allians (NATO) är jag mycket tveksam till. Hur ett framtida krig och vilka som är inblandade går inte att förutse, så att förlita sig på att nuvarande politiska läge föreligger känns som chansartat.

Nuvarande inriktning på försvaret med insatser i länder långt borta är jag tveksam till. Risken är att man skapar mer problem än man löser då man går in i andra länder och försöker lösa deras konflikter. Däremot tror jag vi kan bidra med stabilitet i vår region ifall vi har ett bra territorialt försvar, och goda samarbetsmöjligheter med våra grannländer.


Denna artikel är en reaktion på bland annat följande artiklar i media:
http://www.newsmill.se/artikel/2012/07/19/vi-m-ste-debattera-om-sverige-klarar-ett-v-pnat-angrepp
http://www.newsmill.se/artikel/2012/07/18/kadett-f-rsvaret-r-p-v-g-mot-systemkollaps
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/med-ob-fran-downton-abbey-till-heta-stolen_7317707.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ob-valj-mellan-marinen-och-armen_7314753.svd
http://www.dn.se/nyheter/politik/ob-valj-mellan-marinen-och-armen

Skyddad verkstad eller elevnytta?

Detta inlägg handlar om huruvida den svenska skolan endast skall tillåta anställa personer som gått lärarutbildningen eller ifall det även skall finnas vägar in i skolan för personer som har annan bakgrund.

Politikerna (FP) är ute i fel riktning då de försöker skapa en skyddad verkstad för personer som gått den svenska lärarutbildningen.

Teoretiska kunskaper om Piaget etc behöver inte alls innebära att man är en bra lärare. Universitetsutbildningen för lärare är världsfrånvänd. När läraren väl står framför eleverna så är det första problemet (i grundskolan) att knyta an till eleverna och få deras uppmärksamhet. Det är sådant som är mycket svårt att lära sig teoretiskt, utan det behövs snarare praktisk träning med hjälp av någon specialist, och mer fokus borde ligga på detta i lärarutbildningen. En del individer har "det i blodet" och klarar detta jättebra utan hjälp, andra har stor hjälp av stöd på vägen. För en del är det alltför svårt att klara av detta.

I grundskolan är ordning i klassrummet en viktig sak. Tyvärr, kan elever få en betydligt sämre utbildning på grund av att undervisningen blir störd av elever som pratar, talar i telefon, spelar spel i telefon, SMS:ar, stör andra elever, lägger fötterna på bordet, har sönder pennor, kastar pennor, springer omkring, mm. En del klasser kan vara mycket lugna och bra, medans andra kan vara oroliga. I vissa klasser finns en negativ "kultur" där eleverna gör allt för att slippa lära sig något. I en del fall kan en enda elevs närvaro göra att det blir oroligt, genom att andra elever som annars är lugna "hänger på". I England har man börjat ta detta på allvar. En del lärare blir upprörda och låter rösten gå upp i falsett. Lärare skall få träna på kroppspråk, röst, tonläge och ögonkontakt. De skall även få lära sig hur de utdelar belöningar och straff, samt hur de skall agera då de utsätts för mer extremt beteende.

Anställningstrygghet i all ära, men priset för det är för högt. Alltför många personer drabbas alltför mycket ifall en lärare inte håller måttet. I det här fallet är det elevernas trygghet som är viktigare. De skall inte behöva dras med en dålig lärare på grund av stela anställningsregler inom skolan.

I de lägre årskurserna i grundskolan får barnen ofta ingen bra utbildning för läraren inte kan tillräckligt inom alla ämnen och omöjligtvis kan ge barnen stimulerande lektioner. Lärarutbildningen räcker inte till för att ge lärarna tillräckliga kunskaper i alla ämnen. Många lärare saknar en bred allmänbildning, vägen från sin egen skolgång till att sedan själv vara lärare har varit alltför kort.

Ibland ser man lärarpraktikanter från lärarlinjen som praktiserar i skolan. Många av dem är mycket osäkra personer och personer som hade noll pedagogisk känsla.

De personer som har en universitetsutbildning inom ett ämnesområde, t.ex. matematik, kemi, fysik, historia, ekonomi, har ofta en stor passion för sitt ämnesområde. Deras fördjupade kunskaper och passion kan fungera som en katalysator för att få eleverna intresserade. En del av dessa personer har också en en god pedagogisk ådra. Att tvinga dessa att gå flera år på lärarlinjen för att de skall få prova på att se ifall de skulle trivas med att jobba i skolan, är orealistiskt.

Det är en sak att komma in på lärarlinjen och läsa där, men det är en annan sak att i verkligheten ha en god pedagogisk förmåga. De verkligt bra lärarna kommer oftast utifrån. De har haft universitetsutbilningar inom olika ämnen, men inte gått på lärarlinjen för att bli lärare.

Jag har även sett hur dålig undervisningen är i tredje språk (tyska, franska, spanska). Barnen kan inte ens använda enkla hälsningsfraser efter tre år i skolan. De uttalar de orden på det utländska språket med svenskt uttal och använder svensk satsmelodi. De är "självlärda" genom att läsa texter för sig själva. Läraren verkar aldrig ha kommunicerat med dem på det utländska språket eller lärt ut grundregler i uttal. De universitetsutbildade lärarna håller helt enkelt måttet. Vi förstör för eleverna då vi ger de dåliga lärarna som gått lärarlinjen i Sverige förtur framför lärare från utlandet som har språket som modersmål. Det är få timmar språk i skolan och dessa måste man ta väl tillvara. Läraren måste ha förmåga att förklara saker på det utländska språket, och inte göra det lätt för sig genom att tala svenska. Ju mer läraren använder det utländska språket desto mer lär sig eleverna. En pedagogisk lärare behöver aldrig använda svenska för att förklara. Genom lite planering och pedagogisk känsla kan man även förklara grammatiska moment för personer som är helt nybörjare i språket.


Denna artikel är en reaktion på bland annat följande artiklar i media:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/yrkesprov-skulle-ge-fler-larare_7321185.svd
http://www.dailymail.co.uk/news/article-2167504/Body-language-classes-trainee-teachers-control-disruptive-pupils.html 
http://www.dn.se/ledare/signerat/lararjakt-i-den-hogre-skolan